Hej Sabi =)
Jag är helt CRAZY about you! Lite pinsamt men så är det. Allt du skriver i din blogg eller säger i dina videos goes stright into my heart! Du kanske inte tror det men du har fått mig att må så mycket bättre! En sak du måste veta innan jag fortsätter skriva är att ALLT jag skriver är SANT!
Nu går jag i 8:an i musik-klass på E********* .Tiden på lågstadiet var rent ut sagt förjävlig för min del.När jag gick i 3:an så började det en ny tjej i klassen och jag var jätte snäll och trevlig mot henne och alla andra, precis som vanligt. Men efter ca.2-3 veckor så mobbade hon mig både i skolan och på nätet.
Jag mådde så jävla dåligt, jag kände att det var hela världen mot mig, jag kände mig som en liten myra som hade gått vilse och alla jag mötte var elefanter….om du fattar vad jag menar. Det var ingen som lyssnade eller brydde sig om det jag sa och jag vågade inte säga något till mamma. Jag satt där framför datorskärmen varje kväll och tog åt mig allt det taskiga och falska sakerna som skrevs om mig,och så höll hon på ända till 5:an. Så jag bestämde mig för att byta skola, jag pallade inte att låtsas vara sjuk för att jag inte vågade gå till skolan. (du kanske vet hur det är?!)
I den nya klassen (den jag går i nu) var alla så snälla mot varandra, jag kom in i klassen jätte snabbt och jag trivdes. Jag blev jättebra kompis med ett gäng tjejer och jag blev jätte kär i en kille. Efter ett haft år så sa jag till den killen att jag gillade honom väldigt mycket och han sa att han gillade mig också. Så en dag (på en danslektion i skolan) så frågade jag honom om vi kunde bli tillsammans, men han sa nej.
Då kände jag mig jätte korkad och frågade mig själv varje kväll varför jag frågade honom.Men som tur var så hade jag mitt tjej-gäng som stöttade mig! Och jag skulle få åka med en av de tjejerna till hennes ”sommarlägenhet” i Turkiet på sommarlovet mellan 7:an och 8:an men jag vet inte vad som hände men helt plötsligt så slutade hon prata med mig :’(
Jag låtsades som ingenting hade hänt och skulle vara som vanligt, men då fick jag samma kännsla som jag fick när jag gick i 3:an att jag var lika liten som en myra. Jag grät varje kväll och då berättade jag för min mamma. Vilket kändes bra! Det blev så att jag inte följde med henne till Turkiet.I all den här ensamhet och tomhet som jag hade inom mig så gick jag på samma sak som som jag gjorde i 6:an. Killen som jag gillade då sa att han gillade mig igen och jag blev genast väldigt kär. Men samma som förra gången så svek han mig totalt en gång till, så nu har jag lovat mig själv att aldrig mer tro eller lita på honom!
Nu, för några dagar sedan så hade vi gympa i skolan och så såg jag att en tjej (som jag inte ens gillar) som går i min klass satt i ett hörn och typ grät. Jag gick fram till henne och frågade vad som hade hänt, och då sa hon att hon inte tyckte att det var så roligt när alla kallade henne idoiot, bimbo, jävla fjortis m.m och då sa jag till henne att hon skulle skita i ALLT dom sa! Men då stirrade hon på mig som om jag var dum i huvudet så jag sa: ******(vill inte nämna namn) tro mig, jag vet hur det känns! Jag har blivit totalt mobbad i flera år och jag har lärt mig att skita i sånt (tack vare dig Sabi) och jag sa: tänk att du har en spegel framför dig så när dom säger något taskigt så når det inte dig utan det studsar tillbaka till den som sa det.
Men hon bara sket i vad jag sa, men jag tyckte själv att det lät väldigt bra! Men nog om mitt skitliv nu! När det var J.B parad i Götet så gick jag dit med några kompisar och då helt plötsligt så stod det en über snygg kille på scenen och jag typ ba; oh hot däm, this is my jäm
haha. Men då visste jag inte att det var du, men det vet jag ju nu hehe ;P
Sedan dess har jag typ ”lanat” din blogg och jag kan nästan alla videos från youtube utantill. Du är den ända som jag tror på! Som i tisdags 20/9-11 så kom jag till OnePiece helt ensam (ingen ville följa med mig) för att träffa dig.Och jag är så blyg så jag trodde att jag aldrig skulle få prata med dig eller något. Men då stod jag bara där och kollade på dig och så gick du fram till mig och gav mig världens goaste mega kram
<3 That was like a dream came true for me!
Du är så underbart snygg, söt och snäll och jag älskar din röst, ryser när jag hör dig prata!
Alla mina kompisar frågar mig flera gånger om dagen om du är bög och jag säger NEJ det är han inte varje gång men dom slutar liksom inte fråga, och då känner jag att det börjar bli jobbig så då sa jag, om du inte tror mig så kan du ju mejla honom och fråga…
Men hur som helst så är du min största förebild! Jag har till och med börjat prata som dig haha, jag kallar finnar för mounteverest, och en dag när mamma skulle ta kort på mig så frågade hon om hon hade tagit något kort och då sa jag; haha men hallå mamma märkte du inte att det blev typ värsta tsunamin med blixt och dunder och allt… haha det bara pluppade upp i min hjärna bara för att du säger så
Du gör min dag till något extra och du skulle ha sett mig när jag såg att du hade lagt ut en sak från facebook där jag hade komenterat på din blogg, jag blev helt hyper!! Jag typ hoppade runt och skrek och blev helt crazy!
Om du svarar skulle du kunna skriva var/hur/när man skulle kunna träffa dig, och om man kan börja i den dansen där du är lärare i (jag är 14 år och inte nybörjare, har dansat sen jag var 3-4)
Ha det jätte fint! Over and out/J<3
———————————–
Yo J, du är helt fantastisk som har klarat det igenom det här. Jag vet hur jobbigt det är och jag är alltid här för att supporta dig. Alla mina inlägg, min kärlek och min själ är riktad till folk som har det svårt. J, jag har gått igenom allt du går igenom och ändå tagit mig dit jag är idag. All skit som dom säger, ta det som något gott – Thank you for the pain, it made me raise my game.
Tack för ditt email som gjorde att det blev tsunami i köket och att hela mitt tagentbord blev helt blött, du är fantastisk. Jag svarar på dina frågor i ett annat inlägg.
Tack J, stå upp för den du är och för vad du gör. Låt aldrig någon trycka dig ner, du är inte värd det. Raise you game! Life is a bitch, karma too. Så dom kommer att få tillbaka.